" Jag träffade Ulrik idag". Säger jag plötsligt innan jag ens hunnit tänka över det. Han kollar chockat på mig och säger:
"Va?"
"Jo han ringde mig och frågade om jag ville komma på hans konsert och efter konserten gick vi och fikade tillsammans" Försöker jag säga så nonchalant som möjligt.
"Och nu är du kär?" Jag känner rodnaden sprida sig i ansiktet.
Efter pizzan med Tobbe gick jag upp på mitt rummet och börjar slö titta på på någon dålig film medans jag försöker koncentrera mig på min matteläxa. Vilket inte går så bra eftersom jag har så mycket att tänka på om Ulrik. Plötsligt vibrerar det till i fickan av ett sms:
från Ulrik:
Hej jätte kul att du kunde träffa mig idag:D
från Molly:
samma här:P trodde faktiskt att du glömt bort migXD
från Ulrik:
har aldrig glömt bort dig och kommer aldrig göra det heller <3
Helt jätte mega glatt kollar jag på sms:et. Har saknat hanns sms. Plötsligt vibrerar mobilen igen:
från Ulrik:
har du lust att ses nu hemma hos mig?;)
från molly:
kommer om fem<3
Jag rusar glatt ner för trapporna och vidare mot hallen. Trär på mig mina converse innan jag ropar hejda till Tobbe och rusar ut genom dörren. Halvt småspringandes beger jag mig på den välbekanta vägen mot Ulrik. Efter några minuter är jag framme och börjar sakta gå fram mot dörren. Helt nervös och lycklig i hela kroppen plingar jag på. Det tar bara några sekunder innan dörren öppnas.
"Hej mollsy" säger Ulrik och ger mig en kram och jag mumlar snabbt fram ett hej mot hanns hals helt yr av hanns kram.
"Kom in" Jag går in och börjar ta av mig skorna.
påvägen till Ulriks rum möter jag Ulriks pappa och han ler vänligt mot mig och ger mig kram och säger välkommen tillbaka.
Ulriks rum ser precis ut som vanligt. En 120 säng på höger sida, en tv på ena väggen och lite gitarren och affischer på väggarna. Men så ser jag en likadan stjärna som jag har ovanför min säng ovanför hans säng. Och jag tittar chockat på den. Kan det vara den stjärnan? Den som skulle påminna oss om varandra när vi inte var med varandra. Jag ser nu att Ulrik ser vad jag kollar på. Han kollar ner i golvet medans han säger:
"Jag kan faktiskt inte sova utan den längre. Men du tycker väl jag är löjlig nu"
" jag har faktiskt också kvar min stjärna ovanför min säng" erkände jag och jag såg hur ett stort leende spred sig i Ulriks ansikte.
"Får jag fråga dig en sak?" frågade Ulrik och jag nickade.
"Vill du ge mig en ny chans?"Ulrik tittade nu nervöst på mig.
Även fast jag fortfarande inte riktigt har förlåtit Ulrik för att han lämnade mig så var det ingen snack om saken om att jag skulle ge honom en ny chans. Jag besvarade hans fråga genom att luta mig fram mot hans läppar. Han besvarade kyssen mjuk. Ååå vad jag hade sakna hans kyssar. I
Hej maja här. Ledsen att uppdateringen varit dålig. Nästa skriver Johanna;)